Antalet barn som inte längre går i skolan ökar hela tiden. Hotbilden är att alla barn inte ens når ett baskunnande i läsning eller matematik.
Under de senaste månaderna har man hört mycket kritik om att grundskolan har misslyckats i sin viktigaste målsättning. Skolelevernas läskunnighet har försämrats och många är av den åsikten att de nyaste inlärningsmetoderna inte passar i skolvärlden, det vill säga särskilt digitalisering och såkallad fenomenbaserad lärning. Det betyder att eleven söker information själv, till exempel på nätet och skapar egna inlärningsmål.
Nya inlärningsmetoder kan fungera väl då det gäller elever med egen initiativförmåga. Men i grundskolor finns det barn från olika slags bakgrund och med olika slags färdigheter. Även i samma familj är alla barn inte till 100 procent likadana och de kan vara på olika nivåer i fråga om skolarbetet, även i samma ålder. Familjernas situation varierar och dessutom har alla föräldrar inte lika bra möjligheter eller tid att hjälpa sina barn för att lyckas i skolan.
För många elever i låg- eller högstadiet är det för krävande att själva kunna bestämma vilka läxor man ska göra hemma eller vilka egna mål de ska ställa upp i till exempel matematik eller språk. Att själv planera studierna och sätta sina egna studiemål är ju normalt när man studerar vid gymnasium eller universitet, men det är inte så enkelt i grundskolan. Sådant har inte krävts tillsvidare just därför att många barn inte är tillräckligt mogna för detta slags skolarbete.
De senaste åren har skolan och läroplanen reformerats mycket, men är takten redan för snabb? Reformer är viktiga, men samtidigt måste man komma ihåg att inte tappa bort sådana saker som man fortfarande behöver, till exempel lärarens närvaro i klassen och smågrupper för barn med olika kunskapsnivå.
Antalet barn som inte längre går i skolan ökar hela tiden. Hotbilden är att alla barn inte ens når ett baskunnande i läsning eller matematik. Även från närvårdarutbildningen har man hört att några av dagens studerande inte längre kan räkna. Man vågar inte ens tänka sig vilka slags olyckor som kan hända med till exempel fel läkemedelsdosering inom sjukvården eller på vårdhem. Detta har nu aktualiserats genom de senaste händelserna inom äldreomsorgen.
Bra kunskaper i till exempel språk och matematik förutsätter disciplin, repetition och övning. Elever behöver lärarens närvaro och hans hjälp i sin målsättning. Detsamma gäller oss vuxna. Det är bara få av oss som kan uppnå sitt bästa utan att ha någon som motiverar och sporrar i bakgrunden.
Det är bra att vara ambitiös när man utvecklar utbildningen, men samtidigt måste man ha fötterna på jorden så att baskunskaperna inte glöms bort.
Pia Kauma riksdagsledamot (Saml), stadsfullmäktigeledamot, Esbo
INSÄNDARE HBL
11.2.2019